Skriva en grej…:)

Jag har laddat upp. Kaffet står i fönstret, ja alltså på fönsterbrädan som är min avställningsyta vid fåtöljen:) jag har alla studiepapper och böcker runt mig, och ska snart skriva en ekfräs. Nä, det blev rödmarkerat, en efräs då? Nej…? Vad fan ska jag skriva då? Måste kika…

Ekfras! Med utgångspunkt i valfritt bildkonstverk.

Jag hade ingen aning om vad det är, men längst ner på pappret stod att läsa förklaringen: Ekfras är en skönlitterär text som omgestaltar/relaterar till ett bildkonstverk. Okeeey….Jag antar att det är ungefär det jag alltid gör, ser en bild och skriver utefter det:) Det allra bästa i skolan, på dåtiden, strax efter stenåldern, var att skriva uppsats. Jag vill minnas att vi kunde få bilder att välja mellan, som vi skulle göra en berättelse runt, eller att vi fick några olika fraser att utgå ifrån. Om jag blir styrd på det viset så kan jag skriva ihop en historia på en kvart, då undgår man problemet med att själv hitta inspirationen:)

Jag hittade en bild på en tavla inlagd på skolans portal igår som jag tänker sno, för inte har jag nån koll på bildkonstverk. Skriet, Mona-Lisa… Jag är inget konstfan direkt. Dessutom tilltalade bilden mina lite mer morbida drag, det var en man som fick halsen avskuren av en kvinna med svärd:)

Så just nu försöker jag få igång hjärnan och fingrarna, och vad är bättre uppvärmning än att prata lite med er:D

Barnen, de fyra minsta, blev precis upphämtade av sin andra förälder. De ska åka och köra go-cart tror jag de sa. Så jag har några timmar ostört på mig att skriva. Hela kommande vecka kommer ägnas åt skriva också för som sagt, prokrastinera är lite av en paradgren. Men det är det den här gången värt varenda sekund, för jag känner att den enorma stressen jag haft i kroppen och knoppen är borta. Givetvis finns den där, men jag har fått vila på riktigt. Jag har kopplat bort och nu är det dags att koppla på:)

 

Fredag till lördag var jag barnvakt åt miniprinsen Jack. Som alltid är det mer mysigt än besvärligt, men han slog till med att inte sova så bra. Han led nog inte så speciellt av det, för han gnällde mest till, satte sig upp, och fick tillbaka den tappade nappen av mig och sen somnade han om. Men somnade jag om då? Nope, så det blev inte mycket sömn. Det tog jag igen med att somna i fåtöljen igår, för att orka se en film;) och idag har jag sovit som en gris.

I morgon är det träning klockan tio, äntligen är David tillbaka från semestern, och jag förstår inte hur jag ska orka upp….:) Ja…på allvar:) Det är tur att det är han för det finns nog ingen annan ledare jag skulle offra sömn för. Men eftersom han tränar på ett sätt som passar mig utmärkt, med inga ursäkter och lite piska så masar man sig dit. Vi är ju en klick människor som ofta ses där, och i morgon kommer vi träffas igen efter några veckors ledighet, det ska bli precis lika kul som själva träningen:)

Det är en oerhört blandad grupp människor, både åldersmässigt och, tja på alla vis faktiskt.

Sen kör flera av oss dubbla pass i morgon, och går även på Davids cirkelfys senare på dagen, love it.

.

Men tillbaka till Jack då:) Det är så enkelt att ta hand om honom. Han älskar sina morbröder och mostrar, och Jamie är en storfavorit. Jamie, som ju är den enda av mina barn som aldrig fått ett småsyskon, älskar Jack innerligt. De busar, och busar och Jack skrattar så han kiknar, och så börjar de om. Rent krasst så gör jag egentligen ingenting. Säger jag att det kanske är dags för lunch, så plockar ungarna fram mat, tallrikar, bestick och går och tvättar händerna på Jack och sätter honom vid bordet, på med hakklapp och sen sitter de intill och håller koll, och hjälper till om det behövs. Jag står intill och undrar vad som hände? Vad ska jag göra liksom?

När han ätit klart tar de ungen under armen och tvättar av honom, sen är det full rulle igen. Det jag får göra är att byta blöja. Om ingen av de stora tjejerna är i närheten för då gör de det. Det är ju inte som att de aldrig gjort det förr liksom. Jag snodde honom när det var dags att sova, och tog en promenad båda dagarna, men annars får man mer vara i bakgrunden:)

Så kom de och hämtade hem honom, och huset blev tomt och tyst. Jag kommer alltid att sakna att ha småbarn i huset, men för den delen så är jag ju inte så dum att jag inte begriper att uppskatta att slippa vara så låst som man då är. Med små barn bestämmer man inte själv, även om man gärna vill tro det;) men allt utgår från deras behov och dagsform.

Det är perfekt att kunna låna hit en liten ibland.

 

.

Nämen hörrni…om man skulle ta och skriva en ek..öh…? Ekfras, nu då? Och sen ta resten av uppgifterna…

Klockan fem är det Intervall flex som vi ska gå på, och innan dess bör jag vara klar med det mesta. Såååå dags att köra igång!

Vi hörs snart igen:)

 

 

 

 

from Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda https://carolawetterholm.se/2020/01/05/skriva-en-grej/
via sexdejting